test
BLOGGANDE.NINARUTHSTROM.SE
Om 15 s omdirigeras du till min nya blogg. Vill du vara kvar här tryck på en kategori eller liknande.
Ja nu är det dags att säga tack å hej till blogg.se adressen. Nu kör jag vidare på egen domän å äntligen ska jag slippa den där jävla reklamen om bröstförstoringr och flickor från Rysslan m.m som jag stört mig SÅ på.
Nu hoppas jag bara att jag inte förlorar några läsare på det här. Tappa inte bort mig nu utan bege er till
BLOGGANDE.NINARUTHSTROM.SE för att kolla in min nya blogg.
Det är där ni ska bli prenumeranter.
Det är där det händer i fortsättningen.
Välkomna!
Ja nu är det dags att säga tack å hej till blogg.se adressen. Nu kör jag vidare på egen domän å äntligen ska jag slippa den där jävla reklamen om bröstförstoringr och flickor från Rysslan m.m som jag stört mig SÅ på.
Nu hoppas jag bara att jag inte förlorar några läsare på det här. Tappa inte bort mig nu utan bege er till
BLOGGANDE.NINARUTHSTROM.SE för att kolla in min nya blogg.
Det är där ni ska bli prenumeranter.
Det är där det händer i fortsättningen.
Välkomna!
Arbete pågår
Håller för närvarande på att flytta bloggen därav ser det så konstigt ut.
Donuts av sten
"Sten med hål i" - vad är det för stenar? Ser framför mig stenar som ser ut som donuts! Skrev Mia i en kommentar. Ja just det helt rätt, så ser dem ut. Man kan trä dem på tråd till hals- eller armband. Tar väl en kvinnoålder ungefär att hitta så många.
Ville bär kläder från "fel" avdelning
Läste just ett sånt kanonbra inlägg i Annas blogg där hon irriterar sig över skitutbudet av barnkläder från Lindex, Kappahl och H&M. Vi är rörande överrens hon och jag, om hur tråkigt det är att på killavdelningarna hänger kläder i mörka färger; svart, brunt, blått kanske kan man finna någon vit eller röd tröja om man har tur men då kan man hoppa upp å sätta sig på att det är ett taskigt tryck på i form av monster, spindelmannen eller en bil.
På flickavdelningen hänger de färgglada figursydda modellerna med paljetter, spets, rynk, glittertryck med fåninga texter.
Nu förstår ni alla (om ni inte redan gjort det) varför Ville har så tighta kläder. För att han har stor mage iofs. Men det beror också på att jag handlar mestadels kläder på tjejavdelningen. På "fel" avdelning.
Fast jag vägrar förstås inse att det är fel. Jag vill att Ville med sina kläder ska få höra att han är söt ibland och tuff ibland. Men eftersom folk envisas med att kalla honom tuff ÄVEN när han har sina allra sötaste rosa kläder på sig, får han oftare ha just söta kläder.
Att sätta en blomma eller spets på en liten pojke skulle många uppfatta som förnedrande. Och skulle någon ta fel och kalla honom för hon så blir det snabbt ”Ojoj, förlåt, förlåt, nu ser jag ju att det är en han!”. Som om det vore en skymf mot en ettåring.
De flesta föräldrar ser inga problem med att dottern blir en tuff Pippi Långstrump-flicka eller en "pojkfllicka" men däremot är det få som vill se sin son i rosa och glitter, menar genusforskaren Fanny Ambjörnsson.
Och det är sorgligt, eftersom det ger en ganska dyster bild av vad jämställdhet innebär för vissa i dagens Sverige – dels att det är viktigt att markera skillnad på tjejer och killar, och dessutom att det ”tjejiga” upplevs som mindre statusfyllt – inget man vill uppmuntra sin pojke att ha.
Jag har slutat rätta folk när de tror att Ville är en flicka. För vad gör det då? Inte ett dugg.
Anna skriver:
"Jag förstår inte varför de plaggen på tjej avdelningen som hade kunnat fungera lika bra på killar måste märkas met spetsar, blommer eller "girl" ditt och datt, det är som att de vill försäkra sig om att man omöjligt ska kunna köpa saker från "fel" avdelning."
Jag förstår inte heller. Barn dvs flickor och pojkar som inte kommit in i puberteten har ju likadana kroppar. Varför ska man då klä de i helt olika typer av kläder som om man visste vad de gillar för stil. Dumt!
Anna konstaterar att andra butiker som säljer roligare kläder t.ex. Polarn & Pyret, Villervalla m.f. som inte är indelade i kill- och tjejavdelningar är tre ggr så dyra. Här på Gotland har vi dessutom mkt begränsat utbud av övriga butiker som inte delar in barnkläderna efter kön.
Anna har lust att skriva ett brev och klaga över den könstypiska indelning som är pinsam och gammeldags. Bra idé! Själv har jag slutit ett litet avtal med mig själv så numera klagar jag alltid på indelningen kill/tjej varje gång jag handlar barnkläder i en butik som har det så. Ibland håller personalen med mig men säger att de kan inte göra något. Vissa säger att det ska framföra det. Ibland blir de svidiga. Skitsamma. Om jag säger det och fler med mig och om Anna och fler med henne skriver brev så kanske de fattar någongång.
Anna fortsätter så klokt: "För jag vill faktiskt skylla ganska mycket på klädkedjorna, de ger oss inte det vi tycker om och vill ha, de bestämmer vad vi ska gilla. När de säljer rosa t-shirtar på killavdelningen så ser man genast fler småkillar i rosa t-shirtar och när det är hello kitty på tjejavdelningen så har halva sveriges småtjejer hello kitty tryck på tröjan. När vi klär barn så väljer vi kläder ur deras sortiment, kläder som de antar att vi vill klä våra barn i, man kan inte köpa något som inte säljs, alltså påverkas de flesta i ganska stor utsträckning av vad butikerna bestämmer sig för att vi vill klä våra barn i. Har man inte lust eller råd att spendera en halv förmögenhet på barnkläder så får man välja ur Lindex, Kappahl och HMs skitutbud. Lindex och Kappahl har några få saker som ser vettiga ut, men för det mesta så får man välja mellan "söt flicka" eller "cool kille" och det suger."
Liksom Anna undrar jag om det verkligen är så att nästan alla vill klä sina flickor som små söta prinsessor och sina pojkar i dova färger med monstertryck eller är det klädbutikerna som antar att det är vad vi är ute efter?
På flickavdelningen hänger de färgglada figursydda modellerna med paljetter, spets, rynk, glittertryck med fåninga texter.
Nu förstår ni alla (om ni inte redan gjort det) varför Ville har så tighta kläder. För att han har stor mage iofs. Men det beror också på att jag handlar mestadels kläder på tjejavdelningen. På "fel" avdelning.
Fast jag vägrar förstås inse att det är fel. Jag vill att Ville med sina kläder ska få höra att han är söt ibland och tuff ibland. Men eftersom folk envisas med att kalla honom tuff ÄVEN när han har sina allra sötaste rosa kläder på sig, får han oftare ha just söta kläder.
Att sätta en blomma eller spets på en liten pojke skulle många uppfatta som förnedrande. Och skulle någon ta fel och kalla honom för hon så blir det snabbt ”Ojoj, förlåt, förlåt, nu ser jag ju att det är en han!”. Som om det vore en skymf mot en ettåring.
De flesta föräldrar ser inga problem med att dottern blir en tuff Pippi Långstrump-flicka eller en "pojkfllicka" men däremot är det få som vill se sin son i rosa och glitter, menar genusforskaren Fanny Ambjörnsson.
Och det är sorgligt, eftersom det ger en ganska dyster bild av vad jämställdhet innebär för vissa i dagens Sverige – dels att det är viktigt att markera skillnad på tjejer och killar, och dessutom att det ”tjejiga” upplevs som mindre statusfyllt – inget man vill uppmuntra sin pojke att ha.
Jag har slutat rätta folk när de tror att Ville är en flicka. För vad gör det då? Inte ett dugg.
Anna skriver:
"Jag förstår inte varför de plaggen på tjej avdelningen som hade kunnat fungera lika bra på killar måste märkas met spetsar, blommer eller "girl" ditt och datt, det är som att de vill försäkra sig om att man omöjligt ska kunna köpa saker från "fel" avdelning."
Jag förstår inte heller. Barn dvs flickor och pojkar som inte kommit in i puberteten har ju likadana kroppar. Varför ska man då klä de i helt olika typer av kläder som om man visste vad de gillar för stil. Dumt!
Anna konstaterar att andra butiker som säljer roligare kläder t.ex. Polarn & Pyret, Villervalla m.f. som inte är indelade i kill- och tjejavdelningar är tre ggr så dyra. Här på Gotland har vi dessutom mkt begränsat utbud av övriga butiker som inte delar in barnkläderna efter kön.
Anna har lust att skriva ett brev och klaga över den könstypiska indelning som är pinsam och gammeldags. Bra idé! Själv har jag slutit ett litet avtal med mig själv så numera klagar jag alltid på indelningen kill/tjej varje gång jag handlar barnkläder i en butik som har det så. Ibland håller personalen med mig men säger att de kan inte göra något. Vissa säger att det ska framföra det. Ibland blir de svidiga. Skitsamma. Om jag säger det och fler med mig och om Anna och fler med henne skriver brev så kanske de fattar någongång.
Anna fortsätter så klokt: "För jag vill faktiskt skylla ganska mycket på klädkedjorna, de ger oss inte det vi tycker om och vill ha, de bestämmer vad vi ska gilla. När de säljer rosa t-shirtar på killavdelningen så ser man genast fler småkillar i rosa t-shirtar och när det är hello kitty på tjejavdelningen så har halva sveriges småtjejer hello kitty tryck på tröjan. När vi klär barn så väljer vi kläder ur deras sortiment, kläder som de antar att vi vill klä våra barn i, man kan inte köpa något som inte säljs, alltså påverkas de flesta i ganska stor utsträckning av vad butikerna bestämmer sig för att vi vill klä våra barn i. Har man inte lust eller råd att spendera en halv förmögenhet på barnkläder så får man välja ur Lindex, Kappahl och HMs skitutbud. Lindex och Kappahl har några få saker som ser vettiga ut, men för det mesta så får man välja mellan "söt flicka" eller "cool kille" och det suger."
Liksom Anna undrar jag om det verkligen är så att nästan alla vill klä sina flickor som små söta prinsessor och sina pojkar i dova färger med monstertryck eller är det klädbutikerna som antar att det är vad vi är ute efter?
Glad lista
Idag har jag...
... fått flera pussar av Ville. "Muss muss".
... haft ett intressant givande samtal med Fredrika som suttit snett bakom mig hela webbdesignkursen och varit charmig. Den kvinnan har utstrålning.
... lunchat med raringen Johanna M som bjöd på superb latte, smörgåstårta och tårta till lunch. Jättemysigt och gott!
... klämt minst 20 småfinnar i ansiktet. Jo det får faktiskt ingå i min glada lista, för jag gillar att klämma finnar. Synd att de sitter i mitt ansikte dock.
... vårstädat tillsammans med Robban då Ville var hos fammo & faffa. Städa är inte kul men känslan när man är klar är oslagbar. Nu är det rårent här.
... njutit av en vacker solnedgång.
... fått ett kärleksfullt sms från mamma som kommer hit i morgon och är med mig och Ville.
... ätit lösgodis
... fått ett härligt mail med beröm som gjorde mig jätteglad.
Va mkt jag har att vara glad för en vanlig torsdag så här.
... fått flera pussar av Ville. "Muss muss".
... haft ett intressant givande samtal med Fredrika som suttit snett bakom mig hela webbdesignkursen och varit charmig. Den kvinnan har utstrålning.
... lunchat med raringen Johanna M som bjöd på superb latte, smörgåstårta och tårta till lunch. Jättemysigt och gott!
... klämt minst 20 småfinnar i ansiktet. Jo det får faktiskt ingå i min glada lista, för jag gillar att klämma finnar. Synd att de sitter i mitt ansikte dock.
... vårstädat tillsammans med Robban då Ville var hos fammo & faffa. Städa är inte kul men känslan när man är klar är oslagbar. Nu är det rårent här.
... njutit av en vacker solnedgång.
... fått ett kärleksfullt sms från mamma som kommer hit i morgon och är med mig och Ville.
... ätit lösgodis
... fått ett härligt mail med beröm som gjorde mig jätteglad.
Va mkt jag har att vara glad för en vanlig torsdag så här.
Sten med hål i
Igår var en mysig dag där förmiddagen spenderades med sång i Stenkyrka. När vi kom in ville Ville (hihi) helst vända i dörren och gå hem igen. Han var inte alls sugen på att sjunga först. Men sen när det vankades fika var han alert. Han hjälpte till att plocka fram glas och muggar och stora osten fick han bära fram. Vilken ära! Osten är ju det viktigaste på hela bordet. Iaf om man frågar honom.
Sen sov han en timme i bilen å gissa vad jag gjorde då? Det kan ni aldrig lista ut va!?
Jo, helt rätt, jag satt vid datorn förstås. Sitter med php-kodning i wordpress å blir lite smått galen i perioder, men kommer ändå sakta men säkert framåt.Jag får nog till det tillslut.
Sen lekte jag å Ville både inne och ute så jag fick lite soleld på kinderna. När Robban kom hem gick vi ner till havet och letade sten med hål i. Det var det bästa på hela dan.
Sen sov han en timme i bilen å gissa vad jag gjorde då? Det kan ni aldrig lista ut va!?
Jo, helt rätt, jag satt vid datorn förstås. Sitter med php-kodning i wordpress å blir lite smått galen i perioder, men kommer ändå sakta men säkert framåt.Jag får nog till det tillslut.
Sen lekte jag å Ville både inne och ute så jag fick lite soleld på kinderna. När Robban kom hem gick vi ner till havet och letade sten med hål i. Det var det bästa på hela dan.
Örtblandning istället för marinad
Igår grillade vi för då var det SOL å inte SNÖBLANDAT REGN som nu. *morrar* Vi provade då nått nytt som var en hit.
Mortla och smörj in köttet med:
4 krossade vitlöksklyftor
1 citron, enbart det rivna skalet
2 tsk rosmarin
1 tsk basilikablad
0,5 tsk timjan
0,5 tsk salt
0,5 tsk svartpeppar
Jättegott! Gav mer smak än marinad.
Mortla och smörj in köttet med:
4 krossade vitlöksklyftor
1 citron, enbart det rivna skalet
2 tsk rosmarin
1 tsk basilikablad
0,5 tsk timjan
0,5 tsk salt
0,5 tsk svartpeppar
Jättegott! Gav mer smak än marinad.
2 l olja i håret gör susen för frisyren
Igår efter badet smorde Robban in Villes scalp med olja för att försöka bli av med hans skorv. Den där oljan var svår att få bort sen så han gick runt som en liten flott-Pelle resten av den dagen.
Men lika söt för det var han ändå, å så gick det att göra roliga frisyrer.
På JODA undrade man om han var svettig. Men jag sa som det var, att vi tycker det där med att bada bebisar är överskattat så då blir håret lite flottigt efter några år. Men det är ju bara natuuuurligt ;-)
Två bilder blir en med hjälp av redigering i photoshop
Jag älskar photoshop - det är ett otroligt bra program som jag använder jättemkt.
Ville bland blommor nr 2
Nu är han pigg & glad igen
Bortsett från fläskläppen och blodet i näsan är han återställd.
Mitt "förståndiga" barn
Det förståndiga barnet som jag skrutit om, som minsann har koll på hur han klättrar och inte ger sig upp på saker han inte kan hantera. Jo jo, det älskade lilla barnet ramlade just ner från fåtöljens armstöd med huvudet före ner i golvet. Jag såg att han stod där, jag sprang fram, men jag hann tyvärr inte...
Han försökte ta emot sig lite med armarna men landande på munnen och näsan vilket resulterade i massa blod därifrån. Stackarn.
Han skrek som besatt en stund men inte så länge ändå. Tänderna verkar välbehållna men han blev trött precis efter och somnade. Så nu är jag orolig. Har läst om hjärnskakning och vet att jag ska väcka honom med jämna mellanrum. Nu är ett ett sådant.
Han försökte ta emot sig lite med armarna men landande på munnen och näsan vilket resulterade i massa blod därifrån. Stackarn.
Han skrek som besatt en stund men inte så länge ändå. Tänderna verkar välbehållna men han blev trött precis efter och somnade. Så nu är jag orolig. Har läst om hjärnskakning och vet att jag ska väcka honom med jämna mellanrum. Nu är ett ett sådant.
140 st nu
Å så fick jag en ny prenumerant här på bloggen. Det gör mig så klart jätteglad och stolt. MEN... den här kom precis efter att jag postat en bild på min sons ljuvliga nakna rumpa... Det gör mig lite nervös.
Jag är alltid lite tveksam när jag lägger in bilder då Ville är naken, jag har vid några tillfällen fått kommentarer att jag är en dålig mor som gör så. Jag tycker förstås annorlunda.
Jag vet att det är många som är rädda för nätet och att bilder och saker man lägger ut kan "komma i fel händer".
Jag är dock inte alls rädd när det gäller mig själv. Jag står för vad jag skriver och även om jag ändrar åsikt om 10 år så tror jag inte det kommer ligga mig i fatet att mina ord finns skrivna.
Men när det gäller Ville är jag lite mer nervös av mig ändå. Jag kunde ju ha suddat lite på rumpan. Fast jag tänker att folk kan lika gärna klippa ut Ville huvud och sätta på en annan naken kropp. De kan smygfota honom på stan. De kan manipulera påklädda bilder....
En annan sak folk ofta reagerar över ang bloggen är att jag har lust och mod att lägga ut så mkt av mitt privatliv. Tänk om någon gammal ovän läser det, det jobbiga exet eller någon annan som man vill avskärma sig från....? Man kanske tom riskerat att bli mördad för att någon blir så avundsjuk på mitt liv? (Den insinuationen har jag faktiskt fått).
Men jag tror inte det är nån fara på taket. Det finna massor av kända människor som är betydligt intressantare än mig. Jag gillar att vara öppen, det känns bra för mig att skriva och veta att folk läser mina ord och att få respons är det allra bästa. Och så tänker jag på alla författare som skrivit biografier och som inte utelämnar NÅTT.
Det som jag tycker är viktigt med bloggen är att den ger en någotsånär rättvis bild av mig och mitt liv. Om jag bara skulle skriva om allt det positiva på ett glättigt sätt och aldrig nämna något negativt, som faktiskt är ganska vanligt i bloggvärlden, blir min blogg inte alls som jag vill ha den. Jag gillar nämligen inte alls sådana bloggar själv.
Själv skulle jag egentligen vilja skriva om grälen med Robban och om när jag blir besviken på människor omkring mig. Men det gör jag inte för det skulle vara respektlöst att utelämna någon annan som inte vill/kan välja. (Förutom Ville dåför han har inget val ;-)
Kanske skulle man skrivit anonymt. Men själv tycker jag inte det blir lika intressant då... får för mig att det är någon som sitter och hittar på.
Men, vad var det jag skulle komma till...? Jo, du som klickade i dej som prenumerant nr 140 - VARM VÄLKOMMEN! Hoppas jag inte gör dej besviken. Och hoppas att du inte har barnrumpor som största intresse.
Jag är alltid lite tveksam när jag lägger in bilder då Ville är naken, jag har vid några tillfällen fått kommentarer att jag är en dålig mor som gör så. Jag tycker förstås annorlunda.
Jag vet att det är många som är rädda för nätet och att bilder och saker man lägger ut kan "komma i fel händer".
Jag är dock inte alls rädd när det gäller mig själv. Jag står för vad jag skriver och även om jag ändrar åsikt om 10 år så tror jag inte det kommer ligga mig i fatet att mina ord finns skrivna.
Men när det gäller Ville är jag lite mer nervös av mig ändå. Jag kunde ju ha suddat lite på rumpan. Fast jag tänker att folk kan lika gärna klippa ut Ville huvud och sätta på en annan naken kropp. De kan smygfota honom på stan. De kan manipulera påklädda bilder....
En annan sak folk ofta reagerar över ang bloggen är att jag har lust och mod att lägga ut så mkt av mitt privatliv. Tänk om någon gammal ovän läser det, det jobbiga exet eller någon annan som man vill avskärma sig från....? Man kanske tom riskerat att bli mördad för att någon blir så avundsjuk på mitt liv? (Den insinuationen har jag faktiskt fått).
Men jag tror inte det är nån fara på taket. Det finna massor av kända människor som är betydligt intressantare än mig. Jag gillar att vara öppen, det känns bra för mig att skriva och veta att folk läser mina ord och att få respons är det allra bästa. Och så tänker jag på alla författare som skrivit biografier och som inte utelämnar NÅTT.
Det som jag tycker är viktigt med bloggen är att den ger en någotsånär rättvis bild av mig och mitt liv. Om jag bara skulle skriva om allt det positiva på ett glättigt sätt och aldrig nämna något negativt, som faktiskt är ganska vanligt i bloggvärlden, blir min blogg inte alls som jag vill ha den. Jag gillar nämligen inte alls sådana bloggar själv.
Själv skulle jag egentligen vilja skriva om grälen med Robban och om när jag blir besviken på människor omkring mig. Men det gör jag inte för det skulle vara respektlöst att utelämna någon annan som inte vill/kan välja. (Förutom Ville dåför han har inget val ;-)
Kanske skulle man skrivit anonymt. Men själv tycker jag inte det blir lika intressant då... får för mig att det är någon som sitter och hittar på.
Men, vad var det jag skulle komma till...? Jo, du som klickade i dej som prenumerant nr 140 - VARM VÄLKOMMEN! Hoppas jag inte gör dej besviken. Och hoppas att du inte har barnrumpor som största intresse.
Illamående
Nu har jag suttit nästan hela dagen inomhus (trots strålande sol) å knappat kod till min nya blogg med wordpress. Som tack mår jag illa och har skallverk. Antingen beror det på alla pasteller i designen eller pga av ångesten för att jag inte varit ute mer. Inte blir det speciellt snyggt och inte fungerar det riktigt heller. Wordpress är svårt! FAAAAAN!
